Goaste lilla vovve!

Go morgon på er!

Ligger här i sången med ett stort leende! Ruben sover så gott som alltid i sängen, han e som en drog! Varje gång vi har vaknat i natt har ja tänkt att fy fanken vilken go liten hund du erinring, världens sötaste!!

Men en sak ja inte blir klok på är... Igår hade vi hemma 2 kompisar, hade de jätte trevligt å Ruben skötte sig exemplarisk! Fram till när dom ska gå, från ingenstans nafsar han Rikard i byxan å när vi går ner för trapporna å ute skäller han som en tok... Varför gör han så????? När dom hade gosat å lekt hela kvällen... Seperationsngest? E de han som bestämmer när gästerna ska gå?? Lilla dumma hund... Du e ju så perfekt annars...

Lite kul igår, Ruben skällde som vanligt på en av grannarna.. Hon klappade men han ville inte sluta... Sen 10 min senare möter vi samma granne en bit bort från huset. Då skäller inte Rubens alla utan hälsar glatt på grannen! Då säger tanten, varför skäller han hemma men inte här???
Fick då svara att ja trodde de berodde platt han e tror hem e kung hemma, han bestämmer å håller koll på alla..
Kul för mig å träffa en granne så dom fick se att han inte alltid skäller högt!!

Pratade mycke kök igår, vi ska nog byta! Pirrar i magen när ja tänker på de!!! Me lite hjälp av goda vänner e vi snart i land!!!

Kram ha en bra dag!! Bara 17 grader kallt idag...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0