Förlåt...

Efter en lååång dag på dagis me kaxiga barn e ja trött..

Å tyvärr går de ut över Ruben, blir så otroligt arg på han när han skäller som en tog på allt som rör sig... För de första blir han inte glad å se mig, inget hopp å stutts för mig inte.. Sen kommer min mamma å hennes karl å då jäklar ska de glädjetjutas.... Jag blir så jäka ledsen i ögat när Ruben inte visar sån kärlek mot mot mig.. När de gäller kärlek från mamma å från Ruben e så svartsjukast i världen ska väl tillläggas..
Blir ond cirkel, ja blir ledsen över att han inte reagerar glatt över mig... Irreterad när han inte lyssnar... Blir att ja rycker i koppel å pratar me hård röst... Inte någon man vill va me direkt så förstår han....

FÖRLÅT Ruben, ja e vist inte en så bra matte som ja trodde... Pinsamt å skriva sånt här trams här på bloggen men kan lika gärna vara ärlig..  Måste ju ända skriva/prata av sig nån stans så varför inte till er. Hoppas ju att någon känner igen sig.. Att de finns någon annan hund ägare som känner samma sak...

Ja får la helt enkelt slå på charmen å prata me pipigaste rösten i världen å spela över min lycka över att se han. Så kanske han blir glad å se mig nån dag.. Mitt mamma hjärta blöder...


Å gud va tråkigt inlägg...... Ja behöver något glatt!

Har de hänt något kul i eran dag?! Något mysigt me hunden eler vadsom!!!!! KRAM

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0